Våra forskningsprojekt om snoken

bild snoknäste

Introduktion till projekt om snoken

Vi arbetar med olika projekt där vi utför experiment i naturen och i laboratorium för att lära oss mer om snoken. Vi använder allt ifrån avancerade klimatskåp och digitala mätutrustningar till vanliga kopieringsmaskiner och uppblåsbara simbassänger. På vår resurssida finns mer information.

Våra projekt handlar om snokens fortplantning, livsmiljö och utbredning

Honornas äggläggningsbeteende

De flesta ormar överger sina ägg efter läggningen och har därför ett rykte som dåliga mammor. Fast snokhonor är mycket noggranna när de väljer vart äggen ska ligga eftersom det påverkar både äggen och ungarna. Så de är bättre mammor än många tror. Snokhonor väljer ofta också att lägga äggen tillsammans i stora grupper. Vi försöker ta reda på varför de gör så.

bild: Snokforskare under arbete på gödselstack.

Snokforskare under arbete. Photo: Nicolina Bjureus

Bild inkuberade snokägg i klimatskåp

Här inkuberar vi snokägg i ett klimatskåp. Varje kopp innehåller ett ägg.

Våra projekt förändras hela tiden och den här sidan uppdateras eftersom. Så titta gärna tillbaka om du vill hålla dig uppdaterad om våra forskningsaktiviteter!

Snokens äggläggningsplatser och deras betydelse för äggen och ungarna

Livsmiljön och temperaturen där äggen ligger påverkar både äggens utveckling och hur ungarna ser ut och beter sig efter kläckningen. Till exempel deras storlek och hur duktiga på att simma de blir. En stor del av vår forskning handlar om detta.

Vi vill veta hur olika äggläggningsplatser påverkar snoken. Vilken betydelse har det för äggen och ungarna? För att undersöka detta låter vi snokägg utvecklas i laboratorium vid olika temperaturer. Sedan mäter vi hur det påverkar ungarnas storlek och andra drag. Skillnaderna är ofta små men kan ändå påverka hur ungarna kommer att överleva i naturen.

Ett mål med vår forskning är att förstå om det finns ett samband mellan äggens temperatur och ungarnas förmåga att klara sig i livet. Det är viktigt om vi vill förstå hur förändringar i klimat och livsmiljö kommer att påverka snoken och även vad vi kan göra för att hjälpa den.

Varje år släpper vi ut massor med snokbebisar som vi har kläckt vid olika temperaturer. Vi kan känna igen dem genom att titta på magens färgteckning. Den är unik för varje snok ungefär som ett fingeravtryck. I framtiden hoppas vi kunna återfånga några av ungarna vi släppt ut när de blivit vuxna. Om vi gör det kan vi förstå om det finns ett samband mellan temperaturen de upplever inuti ägget och hur de överlever efter kläckningen.

Snokens utbredning

Vår forskning visar att varm kompost och gödsel är bra för att kläcka snokägg. Antagligen har det hjälpt snoken att sprida sig till svala länder som Sverige. Ett annat tecken på detta är att arkeologer hittat snokägg i 7000 år gamla fossila gödselstackar i norra Europa. Enligt gamla böcker och andra skrifter fanns det förr i tiden snokar i närheten av Luleå och Umeå i Norrbotten och Västerbotten. Idag verkar det som att de bara förekommer upp till Sundsvall i Medelpad. En förklaring till varför de inte längre finns kvar i norra Sverige är att det idag finns färre gödselstackar och komposter där honorna kan lägga sina ägg.

bild snoknäste
img_projekt1

Hotbilder och bevarandebiologi

Tyvärr förändras jordbruket och nuförtiden finns det färre gårdar med gödselstackar. Dessutom säger lagen att stora gödselstackar måste inneslutas av en cementmur. Det är synd för snokarna för det gör att de inte längre har så många bra platser att lägga sina ägg.

Om snokarna måste lägga sina ägg i en mindre bra plats så kanske inte äggen kläcks och då föds inga nya snokar. Vi undersöker därför vad vi kan göra för att hjälpa dem. Till exempel om vi kan bygga särskilda gödselstackar där de kan lägga sina ägg så att det föds nya ungar.

Publikationer

  • Hagman M, Löwenborg K. & Shine R. 2015. Determinants of anti-predator tactics in hatchling grass snakes (Natrix natrix). Behavioural Processes 113: 60-65.
  • Hagman M, Kärvemo S. Elmberg J. & Löwenborg K. 2013. Life at the edge: the nesting ecology of the world’s most northerly oviparous snake and its implications for conservation. In: W.I. Lutterschmidt (ed.). Reptiles in Research: Investigations of Ecology, Physiology and Behavior from Desert to Sea. Nova Science Publishers, Inc. New York. ISBN: 978-1-62808-599-0.
  • Elmberg J, Hagman M, Löwenborg K. & Kärvemo S. 2013. Snokens barnkammare försvinner. Fauna & Flora (1)108: 10-16.
  • Löwenborg K, Gotthard K, & Hagman M. 2012. How a thermal dichotomy in nesting environments influences offspring of the world’s most northerly oviparous snake, Natrix natrix (Colubridae). Biological Journal of the Linnean Society 107: 833-844.
  • Löwenborg K, Kärvemo S, Tiwe A. & Hagman M. 2012. Agricultural by-products provide critical habitat components for cold-climate populations of an oviparous snake (Natrix natrix). Biodiversity and Conservation 21: 2477-2488.
  • Hagman M, Elmberg J, Kärvemo S. & Löwenborg K. 2012. Grass snakes (Natrix natrix) in Sweden decline together with their anthropogenic nesting-environments. The Herpetological Journal 22: 199-202.
  • Löwenborg K, Shine R. & Hagman M. 2011. Fitness disadvantages to disrupted embryogenesis impose selection against suboptimal nest-site choice by female grass snakes, Natrix natrix (Colubridae). Journal of Evolutionary Biology 24: 177-183.
  • Löwenborg K, Shine R, Kärvemo S. & Hagman M. 2010. Grass snakes exploit anthropogenic heat sources to overcome distributional limits imposed by oviparity. Functional Ecology 24: 1095-1102.
  • Löwenborg K, Kärvemo S. & Hagman M. 2009. Snokens vanor kartläggs. Fauna & Flora. (2)104: 42-45.

This post is also available in: Engelska