Vår forskning om snoken

Bakgrund till vår forskning

Gödsel och kompost är viktigt för snoken

Sveriges klimat är svalt och därför svårt för ormar och andra värmeälskande reptiler. För äggläggande arter finns sällan äggläggningsplatser som är tillräckligt varma för att äggen ska kunna kläckas. Men snoken har löst det här problemet på ett finurligt sätt. Den lägger nämligen äggen i gödsel och kompost eftersom ruttnande avfall skapar mycket värme. Vi forskar om detta och har gjort många spännande upptäckter!

Vi forskar om vanlig snok och dess livsmiljö, utbredning och fortplantning. Vår forskning om snoken hjälper oss förstå dessa ormars behov.

Vanlig snok: dess livsmiljö, utbredning och fortplantning

1. Hur påverkas snokungar av olika temperaturer?

Snokägg är temperaturkänsliga. Vid låga temperaturer (runt 20 grader) kläcks de sakta och ungarna blir små och långsamma. Inuti gödsel är temperaturen runt 27-30 grader och då blir ungarna stora och snabba. Vi undersöker vad detta har för betydelse för ungarna.

2. Hur är svenska reptiler anpassade till det kalla klimatet?
De flesta reptiler som finns i kalla klimat föder levande ungar. Av Sveriges reptiler är det bara snoken och sandödlan som lägger ägg. Honor av alla andra arter (huggorm, hasselsnok, kopparödla, skogsödla) behåller äggen inuti kroppen där de hålls varma tills de kläcks. Man brukar säga att dessa arter föder levande ungar. Vi studerar betydelsen av denna anpassning.
3. På vilka sätt kan snokhonor hjälpa sina ägg?
En unge inuti ett ägg kan inte flytta på sig för att hålla sig varm. Snokhonor lägger därför äggen i en ovanligt varm livsmiljö för att de ska överleva. De hjälper antagligen äggen även på andra sätt. Honor lägger till exempel ofta sina ägg tillsammans med ägg från andra honor. Vi undersöker om detta förändrar temperaturen och fuktigheten i nästet på ett positivt sätt.
Bild: Graf
Antalet snokar som lämnats in till svenska museer har minskat kraftigt de senaste 80 åren. Detta återspeglar att det finns färre snokar i Sverige, vilket beror på att djurhållande bondgårdar också har minskat och därmed antalet gödselstackar som snokarna kan lägga ägg i. Kopparödlan finns i samma livsmiljö som snoken och har samma utbredning men har inte minskat. Till skillnad mot snoken föder den levande ungar och påverkas därför inte av att det finns färre gödselstackar. Linjerna visar trender över tid för snok, kopparödla och antalet djurhållande gårdar. Figuren har tidigare publicerats i Fauna & Flora 2013.
bild snok
Snokens färg varierar mellan svart, brunt, grått och även blå- eller grönaktig.

Forskning hjälper oss att förstå snokens behov

1. Hur påverkas snoken när äggläggningsplatserna försvinner?

Antalet bondgårdar med boskap minskar kraftigt i Sverige och därför blir det också färre gödselstackar där snokhonorna kan lägga sina ägg. Vi undersöker om detta är ett hot mot snokens överlevnad i Sverige och vad vi i så fall kan göra för att hjälpa den.

2. Hur kan man hjälpa och bevara snoken?
Det är viktigt att det finns varma platser där snokägg kan utvecklas. Snokhonor lägger även ägg i komposter och kanske kan de ersätta de minskande gödselstackarna. Därför är det viktigt att man låter snokägg vara i fred om man råkar hitta några i sin kompost.

Vi behöver snokar i Sverige

  • För att de är viktiga i näringskedjan. Ormar är rovdjur som håller nere antalet av vissa andra arter. Snoken gör det genom att bland annat äta paddor, fiskar och gnagare. Snoken har även många fiender eftersom den själv är föda för många andra arter.
  • Kråkor och rävar är ett par exempel på några av de djur som gärna äter snok. Om snoken försvinner kan det därför rubba vissa ekosystem.
  • Precis som andra arter så har snoken också ett estetiskt värde. När arter försvinner så får vi en fattigare värld med en lägre biologisk mångfald.

This post is also available in: Engelska